Gillberga kvinnodräkt är en konstruerad dräkt. Att man inte återfunnit någon bevarad dräkt i dessa trakter beror på att det säkerligen aldrig har funnits ett dräktskick här. Vår bygd har flera stora, gamla herrgårdar, där man har levt mera borgerligt. Till herrgårdarna krävdes stor arbetsstyrka och det var dels gårdens egna drängar och pigor, men även traktens folk. Vanligt var att viss del av lönen gick ut som natura i form av material till kläder, men även avlagda plagg. På det viset kunde inte ett enhetligt dräktskick leva i bygden. Liknande kläder har man ju haft, men inte så att man har kunnat peka ut en person och säga att just den personen kom från Gillberga och inte t.ex. Långserud, Sillerud eller Stavnäs. De närmaste bygder som haft traditionell klädsel är Blomskog, där man använt både folklig klädsel och folkdräkt, Östervallskog, där dräktskicket dog ut redan i början av 1800-talet, samt framför allt Eda och Köla, där dräktskicket levde kvar till mitten av 1800-talet. Sedan måste vi ända upp till Ekshärad, Norra Ny och Dalby, för att finna bevarat dräktskick. I Dalby fanns det män som levde i sin dräkt ända till de dog 1929.

Av Inger Söderquist

Material, mönster och beskrivning till dräkten kan köpas genom Hembygdsföreningen.

Klicka på någon av bilderna nedan för att se en större version av bilden.

HUVUDBONAD

Linnehatt för gift kvinna. Kan alltid användas. Håret i oppombindning under linnehatten. Bindmössa med stycke kan användas till högtid av både gift och ogift. Håret uppsatt under bindmössan.

STRUMPOR

Naturvita yllestrumpor som bör nå till knäets överkant och hållas uppe med hjälp av strumpeband.

STRUMPEBAND

Göres av ungefär 28 trådar filtgarn, som varpas upp 1,5 meter långt och gärna i ett par färger som ingår i dräkten. Flätas. Knytes runt benet under knät.

SKOR

Svarta skor, gärna med nävermellansula, kallade svenskeskor. Lågklackade, helst snörskor. Om skon har plös, bör den ej ha spännen, för spännen hade en knäppande funktion.

SMYCKE

Lämpligt till värmländska dräkter är en krönt hjärtsölja av silver, even- tuellt med hängande löv (se skiss). Om man vill använda örhängen, så är det endast kreoler som lämpar sig till dräkt. Vigselringar bör man få bruka, men inga ringar med stenar o.d. Ingen synlig klocka. För in klockan under ärmlinningen, vänd urtavlan mot armens insida och se på den genom ärmsprundet.

YTTERPLAGG

Blå vadmalströja med linnefoder. Bäres ej under ”barärmatiden” som infaller mellan Kristi Himmelsfärdsdag och Mickelsmäss. Mickelsmäss firar vi inte nu, men räkna med att den infaller söndagen närmast Mikaelsdagen i slutet av september. På sommaren kan man ta en vit långärmad undertröja under linneplagget, för att hålla sig varmare, eller en vävd sjal.

ATT BÄRA I

Aldrig handväska tillsammans med dräkt. Ta istället det rutiga bomullshalsklädet och använd det till förningsduk. Det får plats massor i det. Lägg det slätt och lägg sakerna mitt på. För ihop två diagonala hörn. Knyt ihop. Gör samma med de andra två hörnen. Bär i handen eller hängande på armen.