Till en stor gård, som Nysäters gård var, hörde ett antal ekonomibyggnader av olika slag.
Ladugården med foderutrymmen låg söder om huvudbyggnaden och är sedan 1980-talet riven och borta. Kvar av ekonomibyggnader finns stallbyggnaden och sädesmagasinet där stallet numera är i Hembygdsföreningens ägo, medan sädesmagasinet ingår i marknadsområdet och ägs och förvaltas av Säffle kommun.
Den nuvarande stallbyggnaden uppfördes av gårdens dåvarande ägare, Karl Nordin under perioden 1918 – 1920. Med tanke på gårdens storlek torde det ha funnits en större stallbyggnad tidigare, även om vi inte har detta direkt dokumenterat. Det vi kan finna som tyder på detta, är att det på kartor från tiden före 1900 finns en större byggnad utmärkt på samma plats, som den nuvarande stallbyggnaden.
Gösta Nordin som var son till Karl Nordin har berättat, att han som barn var involverad i bygget. Själva stallet är nämligen uppfört i tegel och detta tillverkades på gården i samband med bygget. Leran till teglet togs från ett område söder om den nuvarande tennisbanan och bearbetades med tillhjälp av så kallad lerkran. I denna blandades leran med vatten och tillsats av sågspån och sand/grus. Denna ”blandare” drevs med häst, som gick runt och drog en bom som var förenad med själva blandaren. Att köra denna häst var en sysselsättning som väl kunde utföras av e n pojke i 8 – 10 års ålder vilket Gösta berättat att han gjorde.
Teglet tillverkades för hand, fick torka och brändes sedan. Det ligger nära till hands att rivningsvirket från den tidigare stallbyggnaden användes vid bränningen av teglet. Det finns dokumenterat i andra sammanhang, om att sådant förfarande var vanligt i orten.
I norra delen av byggnaden fanns på nedre botten ett utrymme för vagnar och andra körredskap och på rännet förvarades foder till hästarna. Detta kunde transporteras upp via en körbrygga som var placerad utvändigt mellan portarna till vagnsskjulet och på rännet vände den söderut och i södra gaveln fanns sedan en liknande brygga där man kunde köra ut. Delar av denna brygga har bevarats i de nuvarande lokalerna. Det finns uppgifter på att det på senare tid skulle ha funnits en släphiss med intag från norra gaveln.
På 1940-talet fanns en mindre tillbyggnad på västra långsidan där man tillverkade cementvaror i form av brunnsringar, avloppsrör och andra liknande betongprodukter för avsalu. Tillverkningen upphörde på 1950-talet.
Efter hand som behovet av hästar för jordbruket minskade på 1950-talet kom stallet att användas som förråd, bland annat på 1960-talet då det fylldes med kasserat skolmaterial som såldes på en auktion eller förstördes. I vårt museum finns en del utrustning bevarad från detta tillfälle.
Stallbyggnaden var då i Gillberga kommuns ägo sedan dåvarande ägaren Gösta Nordin avstyckat huvudbyggnaden med tomt som bostad åt sig och sin familj medan fastigheten i övrigt försålts till kommunen.
1978 kom Skogsvårdstyrelsen in i bilden, då man förhyrde delar av stallbyggnaden för sin verksamhet. Stallet byggdes om till kylrum, en del av detta till kontor och en toalett inreddes i anslutning till detta, I övrigt förvarades bland annat barkborrefällor och annan utrustning i en del av byggnaden. I norra delen fanns också lokaler för spannmålshantering.
Kylrummet och den därtill hörande försäljningen av skogsplantor kom att användas fram till och med år 2012 då denna verksamhet flyttades till Dals Ed och utrustningen monterades ned. Det som från början av avsedd som personaltoalett, har under årens även kommit att bli en offentlig toalett, som även kom att utnyttjas i samband med marknad och andra tillställningar i marknadsbodarna.
1995 blev det gamla stallrännet skeppsvarv under de tre år det tog att bygga vikingaskeppet Glad. I samband därmed gjordes en del förändringar, en yttertrappa byggdes på södra gaveln och även inomhus anpassades lokalerna till bygget. Dessa ombyggnader har senare tagits i bruk och utökats i samband med vårt museum.
Sommaren 2006 fick Hembygdsföreningen ett erbjudande från Säffle kommun om att överta byggnaden utan kostnad vilket vi tacksamt accepterade. Vi arrenderar tomtmarken av kommunen men i övrigt är fastigheten i vår ägo. De arbeten som utförts fram till 2013 hänför sig till vårt hembygdsmuseum och redovisas under detta avsnitt. Ett bekymmer har varit den personaltoalett som efter hand blivit en offentlig toalett och som var i stort behov av en upprustning. I samråd med kommunen och med tanke på det stora behovet med tanke på besöksfrekvensen både vid turistbesök och i samband med tillställningar i marknadsbodarna, har vi med hjälp av bidrag och eget arbete kunnat genomföra den nödvändiga renoveringen och fått en mycket förnämlig lösning på problemet.
Även i de tidigare kontorslokalerna har vi påbörjat renoveringsarbete, som vi planerar att fortsätta under år 2014. Hur detta kan fullföljas beror på ekonomi och frivilligt arbete, men det får vi återkomma till.
Göte Söderquist